En personlig död

Björn Fagerberg om sin nya bok

Döden är en del av livet och har historiskt hanterats av kyrkan och gemensamma traditioner. I dag, när vi blir mycket gamla och ofta ensamma, har sjukvården tagit över och döden är förpassad till sjukhus och äldreboenden.

Hur kunde det bli så här? Går det att närma sig döden på ett sätt som tar hänsyn till individens möjligheter, behov och önskemål? Genom att erkänna livsslutet som en existentiellt viktig del av livet kan vi fostra en kultur där vi är öppna för att tala med varandra om döden på ett nytt sätt. I en tvärvetenskaplig resa över tid och rum, guidad av egna livserfarenheter, närmar sig läkaren och forskaren Björn Fagerberg frågan om varje människas rätt till en personlig död.

Björn Fagerberg är läkare och professor emeritus vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Göteborgs universitet. I samtal med läkaren Henrik Sjövall

Ur PC Jersilds förord:
”Vid sidan av förlossningen, då en människa drar sitt första andetag, är döden livets mest omstörtande händelse. Märkligt nog har detta inte lett till det breda forskningsfält som borde te sig självklart. Vi vet visserligen hur många som årligen dör i Sverige (drygt nittiotusen), vi har statistik över de vanligaste dödsorsakerna – men hur det egentligen går till att dö, därom har forskningen inte mycket att säga. I stället får man lita till enskilda berättelser.”