En kväll om hur litteratur och konst kan stimulera till en humanistisk syn på patientmötet och medicin som läkekonst med Anders Palm från Lund. Medicinen är en naturvetenskap som i högsta grad handlar om människan och det mänskliga.

Anders Palm är litteraturvetare från Lund. Från år 2000 professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Anders Palm utsågs 2011 till hedersdoktor vid medicinska fakulteten på Lunds universitet. Han är eldsjälen bakom ”Medical Humanities”, som idag ingår i läkarutbildningen, och innebär att kroppen ses utifrån ett humanioraperspektiv såväl som ett rent medicinskt perspektiv.

Eftersits i baren på Hagabion, VÄLKOMNA! Fri entre!

Svensk förening för Narrativ Medicin.

OBS NY PLATS ! EJ VÄRLDSKULTURMUSEET, UTAN HAGABION PÅ LINNEGATAN! VIKTORIAHUSET LINNEGATAN 21

Sjukhistorier präglas av våra livshistorier, både för den som vårdas och den som vårdar. Varje människa är ett narrativ, en historia.

Kristina Sandberg (1971) från Sundsvall är verksam som psykolog och författare, med en rad romaner bakom sig som alla kännetecknas av författarens finstämda balansgång mellan litet och oändligt. För den sista delen i sin trilogi om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris) blev hon belönad med Augustpriset 2014. I juryns motivering finns att läsa:

”Vissa livsresor förblir osynliga. Med sitt epos om hemmafrun Maj visar Kristina Sandberg att inom en Örnsköldsviksvånings väggar kan rymmas en hel odyssé. Med distans och empati skildras ett skört och sårigt familjeliv i välfärdsstaten. Noggrant registreras matoset, tvättångorna, havsbrisens farliga sälta. Vi står bredvid Maj i köket med livets stora frågor och vad kan hon hitta på åt dem till middag?”

Hennes sommarprat rönte stor uppskattning.

Välkomna till Hagabion, andra våningen. Eftersits på Bar Kino två trappor ner!

Fri entre! Anmäl dig gärna så hyr vi rätt lokal…!

Läkaren som patient – litterära och dokumentära vittnesmål

Jonatan Wistrand är ST-läkare i allmänmedicin. Han driver också ett forskningsprojekt inom Medical Humanities med titeln Läkaren som patient – litterära och dokumentära vittnesmål.

Jonathan ger oss en exposé över ämnet utifrån hur ’läkaren som patient’ skildrats i fiktionens värld med exempel från film och skönlitteratur. Dessutom hur tematiken berörts av läkare själva, genom några patografiska vittnesmål från olika delar av 1900-talet. Vilken roll kan dessa patografier fylla som meningsbärande dokument: till oss läsare men också för de läkare som väljer att dela med sig av sina egna erfarenheter från patientrollen i bokform? Hur påverkas vi som arbetar i vården i vårt arbete av att själva drabbas?

Efteråt blir det som vanligt eftersits på restaurang Cyrano tvärs över gatan.

Varmt välkomna

PS Tavlan är målad av Tor-Göran Henriksson som var plastikkirurg i Uppsala och konstnär. Titeln är ”sjukvårdsarbetare som är så slut att de själva hamnat på undersökningsbritsarna”.

Narrativ rond på världskulturmuseet, Södra vägen 54. Göteborg

Säsongens sista narrativa rond kommer att handla om den gåtfulle Leonard Cohen, metaforernas mästare. Han föddes i kostym, lärde sig spela gitarr för att ”få tjejer”, uppfattade sig själv som poet och gjorde musik mest för att han behövde pengar. Hade svåra depressioner, drack en hel del, blev en Rinzai Monk (”the Marines of the spiritual world”), lämnade den världen ”because my cheerfulness prevailed”, tvingades motvilligt tillbaka till turnélivet eftersom en kompis förskingrat hans pensionspengar, och gjorde sin kanske allra bästa musik strax innan han dog.

Vi kommer att diskutera relationen mellan hans liv och konst och med oss kommer vi (om tekniken fungerar) att ha en kanadensisk patolog, Kim Solez, som kände Leonard väl och som ordnat flera events till hans ära.

Välkomna till ett spännande event om hur en i grunden blyg och bräcklig människa kan bli en världsartist. Det blir nog svårt att undvika att vi också kommer in på vår egen Aviciis sorgliga öde. Är konsten som terapi för farlig?

Henrik Sjövall och Maria Bolin leder kvällen.

Fri entre men anmäl dig gärna här på Facebook så att vi hyr lokal efter rätt antal.

Ps: Som vanligt finns möjlighet till eftersnack på Cyrano på andra sidan gatan efteråt.

Välkomna!

Narrativ rond på världskulturmuseet, Södra vägen 54, Göteborg

Att drabbas av blodcancer förändrar också vårt sätt att se på oss själva och världen. Leukemiteamet på hematologen på Sahlgrenska önskade tillsammans med Regionalt cancercenter RCC undersöka hur patienter med myelodysplastiskt syndrom (MDS) hanterar att leva med en malign blodsjukdom. För att undersöka detta, valde vi en kombination av Photovoicemetod, där patienten fotograferade delar av sitt liv med sjukdomen, och kombinerade detta med sin egen berättelse, sk storytelling.

Medverkar gör hematologsköterskan Petra Lindros Kölqvist och överläkarläkare i hematologi Hege Gravdahl Garelius.

Eftersits på kvarterskrogen Cyrano alldeles över gatan…

Narrativ rond på Världskulturmusset, Södra vägen 54 Göteborg.

Astrid Seeberger, läkare och författare, kom till Sverige som 17-åring från Tyskland. Hennes debut, Den skamlösa nyfikenheten, var en tankebok om konsten att lyssna. Inte bara för läkare i mötet med patienter, utan för vem som helst med önskan om att förstå och visa omsorg gentemot sina medmänniskor.
I hennes skönlitterära böcker, Nästa år i Berlin och Good Bye Bukarest, berättar hon sin egen historia; om modern med flyktingansiktet, och om jakten på den försvunne brodern som gestaltar ett europeiskt flyktingöde i efterkrigstidens Tyskland.

Linda Lindmark, barnpsykiater i Kungälv, samtalar med Astrid Seeberger om berättelserna som formar våra liv.

Fri entré, men anmäl dig gärna så att vi hyr rätt lokal.

Som vanligt eftersits på kvarterskrogen Cyrano, rakt över gatan.

Varmt välkommen!

Narrativ rond på Världskulturmuseet

Uppmärksamheten i patientmötet är avgörande för att fånga patientens berättelse, skapa tillit och för att ge en korrekt medicinsk vård.

Välkommen till ett samtal om uppmärksamhet mellan Lottie Eriksson, doktorand i systematisk teologi och Valdemar Erling, överläkare

Den franska filosofen och aktivisten Simone Weil (1909-1943) intresserade sig för ett spektrum av idéer som rör politik, filosofi, religion och etik. Hon utarbetade sina uppfattningar med hjälp av många olika tänkare men också genom diskussioner med vänner, utifrån egna erfarenheter och genom analyser av skönlitteratur, konst och religiösa urkunder.
Enligt Weil kan människan träna sig i att praktisera en viss sorts uppmärksamhet. Denna typ av uppmärksamhet kan förstås som en sorts väntan eller öppenhet och kan praktiseras i mötet med andra människor. Enligt Weil kan den människa som drabbas av ett lidande som påverkar människan djupgående upprättas genom denna typ av kärleksfull uppmärksamhet.”

Eftersits på restaurang Cyrano rakt över gatan.