Covid 19 har skakat om oss alla. Diskussionen har för närvarande allt mer kommit att präglas av långtidseffekter av Covid. Rädsla lämnar ärr efter sig. I områden med utbredd smittspridning har det uppstått en ny patientgrupp, patienter med så kallad Long Covid. De blir helt enkelt aldrig bra. Gruppen har t.o.m bildat en egen intresseorganisation, longcovid.org. Patienterna är väldigt frustrerade, de upplever sig ifrågasatta och får inga begripliga svar från sjukvården. I Stockholm har man öppnat särskilda mottagningar för att ta hand om gruppen, i Göteborg är de utspridda i primärvården.
Fenomenet är inte unikt, det finns andra exempel på invalidiserande symptomdär man inte hittar någon biologisk förklaring och där patienterna ofta upplever sig ifrågasatta. Hypotesen bakom ronden är att det alltid finns en berättelse bakom symptomen, en berättelse som patienten vill dela med oss. Narrativ medicin vill bidra till att de biologiska förklaringsmodellerna också rymmer patientens berättelse.
Välkomna till en digital Narrativ rond om Long Covid – vad skall vi säga när vi inte vet?
Vi kommer att ordna ett (digitalt) panelsamtal där detta belyses ur patientens perspektiv, allmänläkarens perspektiv, neurologens perspektiv och ur psykologiska perspektiv. Vi kommer även att få höra om erfarenheterna från en Long Covid-mottagning på Karolinska och till sist öppna upp för en allmän diskussion.
Ronden äger rum onsdagen 7 oktober, 18-19.30 ca och leds av Marie Pervik som arbetar som psykoterapeut på Kungälvs sjukhus.
Man anmäler sig via mail senast den 6/10 kl 12 till henrik.sjovall@medfak.gu.se och får då en zoom-länk för att ansluta till ronden. Med tanke på det stora intresset för ämnet har vi valt att öppna upp ronden även för icke-medlemmar.
Varmt välkomna!
Henrik Sjövall och Marie Pervik
Kan man utbildas i läkekonst? Hur kan litteratur användas i vårdutbildningar?
Tid: 13 september kl. 19-21
Plats: Victoriasalen på Hagabion, Linnégatan 21, Göteborg
I mötet med människor inom hälsovård, sjukvård och omsorg behöver vårdpersonalen förmågor som omfattar en helhetssyn på människan, som också sträcker sig bortom ett rent biologiskt och naturvetenskapligt perspektiv.
Läkarutbildningen och andra vårdutbildningar vilar på en naturvetenskaplig grund, men medicinen är i bredaste bemärkelse en människovetenskap. I utövandet av läkaryrket och andra vårdyrken är mötet mellan människor en given utgångspunkt. I relationen mellan vårdande och vårdad spelar orden, uppmärksamheten och förmågan att förstå den andras perspektiv en central roll.
Syftet med skönlitteratur i en vårdutbildning sägs i första hand vara utbildning. Men kan skönlitteratur ges ett specifikt syfte? Det handlar om att använda litteraturen till det den är bäst på, att tillgängliggöra mänsklig erfarenhet och belysa människans villkor.
Svensk förening för narrativ medicin har bjudit in två av landets mest erfarna och framstående personer när det gäller att använda litteratur i vårdutbildningar.
Katarina Bernhardsson, Lektor i medicinsk humaniora med inriktning mot litteratur och medicin vid Lunds universitet och en av författarna till boken Litteratur och läkekonst.
Christer Petersson, Med Dr, Allmänläkare, författare och forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö och en av författarna till boken Person och profession i samspel.
Moderator: Daniel Holmgren, Docent, barnläkare och senior specialistansvarig studierektor för pediatrik i Västra götalandsregionen.
Styrelsen för Svensk Narrativmedicinsk förening